STINA LINDSKOG

Stina Lindskog arbetar med ett informellt måleri som blandar abstrakt koloristiskt expressivitet med naivistisk figuration. En berättelse antyds men den tar inte överhanden. Det är snarare starka känslor som bearbetas och ges uttryck i konfrontationen mellan det föreställande och färgmateriens konkreta verklighet. Hon värjer sig från kraven på att behöva översätta sitt arbete i ord, men nämner att det handlar om en slags sökande i sina minnen, om varför vissa är starkare än andra, och om olika motsättningar som härjar där. Det handlar om liv och död, möten och avsked, språk och stumhet, och hur dessa motsatspar på ett oförklarligt sätt kan framträda när färger möter varandra på duken. Hon pratar också om det fabricerade minnet kontra det verkliga och om hur dessa kan framkallas och vävas samman i den måleriska processen. Det senaste åren har hon tillbringat i skogen i östra Småland och hennes måleri är starkt präglad av dagliga vandringar i trakterna runt ateljén. Ljuset, ljuden, naturens rörelser och förändringar över året blandas med tankar och minnen.